Ecodesign

Redan under min tid som LCA-utövare under 90-talet såg jag arbetet som en del av miljöanpassad produktutveckling. Det fanns på den tiden vissa som såg LCA mer som ett verktyg för att manipulera sanningen och påvisa en massa miljömässiga fördelar för den egna produkten, i jämförelse med andra. Jag tror i huvudsak att detta är historia idag, även om en del nya utövare fortfarande kan falla i den gropen. Huvudfokus för mig var som sagt att få nytta av den analys man gjort av sin produkt såsom exempelvis bättre materialval, förändrat produktkoncept, andra val av material och leverantörer etc.

Under min tid på forskningsinstitutet tog vi fram en del guidelines i materialval, något som öppnade mina ögon för hur kontroversiellt detta tycks vara för vissa företag i näringslivet. Då vi förordat material med bland annat lägre energianvändning och förnyelsebarhet tog vissa företag, som tillverkade material som inte rekommenderades, illa vid sig och de lyckades övertyga det förlag som skulle ge ut guiden att inte göra detta. Vi löste det dock på annat sätt. Idag kanske detta inte skulle ha skett, vad vet jag, men det stod plötsligt klart för mej att försök till påverkan genom förenkling av en komplicerad verklighet var mycket kontroversiellt. Det var även samma sorts kritik som LCA-resultaten ofta fick på den tiden.

Under min tid som miljöchef på möbelföretaget var det just produktutvecklingsdivisionen jag tillhörde, så miljöanpassad produktutveckling var i fokus. Här lärde jag mej en annan sak, nämligen att det kan finnas företagsvisioner på mycket högt plan som långsiktigt pekar i en mycket gynnsam inriktning, men där det dagliga arbetet blir en ständig kompromiss med ekonomiska kalkyler och designfrågor. Nu med några år på nacken, och i en som det känns annan tid, kanske det är lättare att driva miljöanpassad produktutveckling. Men jag har så pass mycket insyn även idag i många företag, stora som små, för att inse att problemet tyvärr ofta kvarstår. Det känns som högsta ledningen i många företag pekar ut riktningen, men att medarbetarna sedan fastnar i ett träsk av dagliga problem och där stannar det liksom av.

Jag försökte därför dra igång ett bokprojekt. Jag insåg dock sedan att idén nog inte var mogen för även om jag fick stöd av ett förlag lyckades jag inte komma i land med ett fungerande manus. Sedan 2010 jobbar jag istället på ett nytt koncept tillsammans med professor Conrad Luttropp på KTH. Vi har slagit oss ihop och skriver en bok tillsammans. Den kommer till vissa delar att bygga på ett tidigare arbete som Conrad gjort och till vissa delar på det jag hade från mitt tidigare bokprojekt. Vi tror i nuläget att den kommer att heta 10 Golden principles och den kommer i första hand vara en lärobok för högskolor i ecodesign, men kommer sannolikt även vara intressant för näringslivet. Boken omfattar de klassiska områdena funktion, farliga material, produktionsutsläpp, energi, material hygien, livstid men också lite nya vinklar såsom mänsklig resurs, produktens miljömässiga sammanhang på företaget, information samt ekonomi. Det känns som vi på ett intressant sätt fångat och tillämpat hållbarhetskonceptet i en metod, i vilken har jag uppskattat utvecklingsprocessen stort.