HBK - hållbarhetskriterier för biobränslen

Sommaren 2010 fick jag ett mail från energimyndigheten avseende en remiss för en kommande lagstiftning gällande vissa hållbarhetskriterier för biobränslen. Det baserade sig på ett EU-direktiv, det s.k. Hållbarhetsdirektivet. Av någon anledning skrev jag ut dokumentet och tog med det ut på semesterseglingen, och hann dessutom med att ge mina åsikter. Jag vet inte om dessa var intressanta eller hade någon som helst påverkan, men det betydde i förlängningen att jag något år senare blev tillfrågad om jag kunde agera som oberoende granskare av de kontrollsystem som krävs för denna lagstiftning.

Så under 2012 både byggde jag sådana kontrollsystem och agerade oberoende granskare. Man kunde använda sig av LCA-kunnandet samt koldioxidverifieringskunnandet samt revisionskunnandet på en och samma gång. Det var en slags kombination av dessa.

Kontrollsystemet bygger på en riskidentifiering utmed hela leverantörskedjan fram till dess att bränslet förbränns. Riskidentifieringen görs med avseende på spårbarhet och eventuell inblandning av fossilt material i biobränslet. Dessutom skall man göra en beräkning på hur mycket koldioxid man tjänar på att använda det aktuella biobränslet jämfört med ett fossilt bränsle. Lite knepigt när en del av bränslets ursprung köps upp långt utanför EUs gränser.